Clandestinofestivalen 11/6

Clandestinofestivalen i Gerlesborg

Den 11 juni annordas Clandestinofestivalen på Gerlesborgsskolan och i Bottna Kulturkyrka med scener både inomhus och utomhus. Intima spelningar med artister från hela världen utlovas. Läs mer om festivalen som börjar i Göteborg redan den 8 juni www.clandestinofestival.org.

Spelschema i Bohuslän:

Bottna Kulturkyrka:

Building Instrument –  12:00 (Insläpp 11:30)

Gerlesborgsskolan:

Maya Dunietz – samlingssalen, 13:30 (insläpp 13.00)

Mandolin Sisters –  terassen, 15:30

Nahawa Doumbia – terassen, 17:00

 

Biljetter och priser:

Priser för konserterna i Bohuslän är 280 kronor, gratis för barn!

Här är länken till biljetter där en kan köpa  i förväg:

https://billetto.se/e/clandestino-festival-single-day-tickets-biljetter-194884/select

Det är även möjligt att köpa biljett i dörren både vid Bottna Kulturkyrka och på Gerlesborgsskolan.

 

Artister:

Mandolin Sisters (Indien)

Mandolin Sisters musik bygger på uråldriga traditioner som ständigt utvecklas och förgrenar sig utan att för den skull tappa bort sitt djup. Mandolinen har visserligen förekommit länge i indisk folkmusik, men inom den klassiska musiken i Sydindien, den karnatiska musiken, blev den ett accepterat instrument först på 1980-talet. Detta mycket tack vare en trettonårig virtuos vid namn Uppalapu Srinivas. Hans mästerliga framförande kom att höja mandolinens status i Indien, och Master Srinivas musik nådde långt utanför subkontinenten, inte minst tack vare George Harrison som var en hänförd beundrare. Traditionen förs nu vidare av de lika mästerliga systrarna Sreeusha och Sireesha Threemurthulu. Deras pappa, en amatörmusiker, upptäckte att de som barn brukade leka med hans gitarr medan han var på arbetet. Han gav dem mandoliner och snart undervisades de av en guru som själv varit elev hos en guru med direkt koppling till mästaren Srinivas. Under skolåren gick de upp fyra på morgonen för att hinna öva. Vi vågar påstå att det gav resultat: Med ungefär 2500 konserter i bagaget har Mandolin Sisters visat att de är lika tekniskt skickliga som de är uppfinningsrika. Ofta ackompanjeras de av tablarytmer, och över dem improviserar systrarna med karakteristiskt böjda toner. Efter en hyllad turné i Europa i våras är de tillbaka för en serie unika spelningar som för dem till bohuskusten.

Nahawa Doumbia (Mali)

Wassoulou är en region i södra Mali, känd för sina många framstående kvinnliga artister och för sin didadi, en vackert melodisk dansmusik som hos Nahawa Doumbia blandas med jazz. Doumbias mor dog i barnsäng men hann förutspå att dottern skulle bli sångerska, detta trots att familjen inte tillhörde jali, den kast som av många anses ha ensamrätt på yrket. Släktingar ville därför förhindra profetian, men förgäves. Hennes kraftfulla röst upptäcktes av tjänstemän från Malis kulturministerium som bjöd in Doumbia att sjunga i en stor tävling i Bamako för unga talanger och hon vann med låten ”Tinye de be laban”. Det blev början på en internationell karriär där hennes man, gitarristen Ngou Bagayoko, ständigt funnits vid hennes sida. De har delat scenen med storheter som Manu Dibango, Toure Kunda och Miriam Makeba.

I likhet med flera malinesiska sångerskor är Nahawa Doumbia feminist. I sina texter har hon länge kritiserat polygami och värnat om kvinnors rättigheter. På 90-talet var hennes sound starkt präglat av mötet med västerländsk pop, och kring millennieskiftet samarbetade hon med den franske producenten Claude Barthélémy som tillförde elektroniska element. På senare år har hon uppmärksammats för sitt samarbete med St. Germaine och för att hennes tidiga inspelningar återutgivits av Awesome Tapes From Africas. Samtidigthar hon sökt sig tillbaka till den traditionella Wassoulou-tonen där hennes opolerade stämma liksom seglar fram, stiger och sjunker i ett komp av instrument som bala, kamele ngoni, djembe och akustisk gitarr.

Maya Dunietz (Israel)

Emahoy Tsegue-Mariam Guebrou är en 93-årig pianist, kompositör och nunna. Hennes musik är en luftig blandning av västerländskt klassiskt och skalor och rytmik från Etiopien. Det var som student i Schweiz hon för första gången hörde en pianokonsert av Beethoven. Upplevelsen var så intensiv att hon grät och ville ge pianisten blommor. Hon återvände hem till Addis Abeba, fast besluten att leva sitt liv i musikens tjänst. När en möjlighet att studera på konservatorium i Storbritannien stoppades av självaste kejsaren Haile Selassie, var det som att dörren till det liv hon såg som sitt slog igen lika plötsligt som den öppnats: Emahoy gick in i en depression. Hon var nära att svälta sig själv till döds och drog sig undan världen, in i religionen. Den stillsamt magiska musik som hon ändå skrivit under alla sina år som nunna, utan någon egentlig publik, skulle sannolikt vara bortglömd om inte den franska skivserien Éthiopiques fyllt hela sitt 21:a album med inspelningar av Emahoy Tsegue-Mariam Guebrou.

Maya Dunietz, en israelisk pianist, kompositör, sångerska, kördirigent och ljudkonstnär (med mera), hörde inspelningarna och upptäckte till sin förtjusning att Emahoy bodde bara några kvarter bort, i Jerusalems etiopiska kyrka. Där, i ett celliknande rum utrustat med piano och säng, började deras samarbete. Maya Dunietz tog emot stora högar av notpapper, huller om buller, från 70 års komponerande. Hon publicerade dem och arrangerade en konsert lagom till upphovskvinnans 90-årsdag, och har sedan dess turnerat internationellt med Emahoys verk. Dunietz beskriver den enorma skatten av pianostycken som klassisk musik komponerad med ett väldigt speciellt förhållande till tid, rum och det klingande landskapet. Inte storslagen utan intim och djup.

Building Instruments (Norge) Spelplats Bottna kulturkyrka

Trion bildades i Bergen redan 2008 men de lät det ta sin tid att hitta fram till ett format som de ville föreviga på skiva. De började faktiskt som ett elektroniskt projekt, men av det finns inte mycket kvar idag. Istället har Building Instrument uppfunnit sin egen genre någonstans mellan improvisationsjazz, dreampop och folkvisa med trummor, bjällror, piano och melodica. Det är musik att drömma sig bort till, experimentell och på samma gång självklar, med en nordisk folkmusikton i melodierna. Mari Kvien Brunvoll – som för övrigt är syster till Ane Brun – spelar cittra och sjunger sagolikt på den norska Moldedialekten. Parallellt med den här trion har hon släppt två album och turnerat med sitt soloprojekt under eget namn. Åsmund Weltzien är även han verksam i en rad grupper. Här spelar han sparsamt piano och spökiga synthar. Den subtilt svängige trummisen Øyvind Hegg-Lunde figurerar även han på en mängd håll i Norges jazzscen och har turnerat med bland andra Junip. Kem Som Kan å Leve heter Building Instruments senaste album, där delar av materialet inspirerades av Kurt Schwitters och ursprungligen skrevs för invigningen av en ny utställning ägnad åt den tyske konstnären.